22:a augusti
Tjena. Då är man tillbaka från sjön! Men med ett tungt hjärta av två anledningar. Den första är att man saknar ju Ivar där ute, och folket som var med Ivar. Man får en stor klump i halsen när man går förbi den bryggbiten som han alltid låg på. Det blir som ett stort tomt gab där. Så det är alltid tungt att tänka på, men sen försöker man göra alla hans minnen till något fint istället för sorligt, eftersom vi fick massor av sommrar med honom, de flesta sommar minnerna ute på Korpen så finns han med i bilden. Men något som är riktigt sorligt, något jag fick reda på i fredags, och fullt bekräftat i lördags. En vän till mig och många andra i Ösmo har dött. Många har nog läst om honom i tidningen, han var efterlyst sen förra helgen. I fredags så hittade de en död kropp, som polisen misstänkte att det var denna efterlysta kille, David Karlsson. I lördags bekräftades denna hemska sanning. Det var David Karlsson de hade hittat, död, i skogen uppe i Värmland där han skulle ha börjat skolan i en stad som heter Filipstad. David och jag gick i samma klass två år på högstadiet tror jag det vart. Sedan vart han tvungen att flytta, han hade problem hemma och hamna i fosterfamilj i Linköping. Men man hörde alltid av honom, han har varit och hälsat på varje sommar, även denna, dock fick jag aldrig chansen att träffa honom i sommar. Men man har pratat med honom då och då, och de gånger har han berättat att han faktiskt haft det bra. Det har liksom känts bra ändå, för trots att han hade så dåliga hemförhållanden fortsatte han ändå vara den fina killen han faktiskt var. En go och glad David. Det känns bara så fel och orättvist. Bättre ord än så hittar jag inte. Men ingenting går att ändra på nu och allt är bara så obegripligt .. så då vill jag bara säga: Vila i frid David Karlsson, en vän till många, en saknad av många.
Kommentarer
Trackback